Givarna använder inte sin position till att driva jämställdhetsmål!

Besöker just nu Zambia, ett land som jag jobbat en del med jämställdhetsfrågor i.

Läser en ny studie som följer upp vad som hänt i relation till jämställdhetsmål de senaste 10 åren. Där konstateras det att perioden 2000-2010 är ett förlorat decennium för kvinnor i Zambia. Rapporten slår fast att viktiga regionala mål såsom SADC Protokol inte har omsatts i nationella mål. Andra viktiga orsaker som lyfts fram är att civila samhället är svagt och inte jobbar mot ett enat mål. Jämställdhetsintegrering som metod för att omsätta Zambias Vision 2030 har inte levererat resultat därför att man inte skapat de förutsättningar som behövs för att jobba med integrering. Resurser för att jobba med jämställdhet har inte byggts upp i statsförvaltningen och traditionella strukturer såsom lokal hövdingar eller kyrkan har inte involverats i arbetet.

Givarna får också svidande kritik för att inte ha en gemensam agenda och mål för jämställdhet och för hur kvinnors livsvillkor och påverkan på samhällsutveckling ska förbättras. Det saknas en champion hos givare som tar på sig rollen att vara en stark ledare i jämställhetsarbetet .   

Hur kan det vara så? Vilken ansvar har givarna för detta? Stor anser jag. Jag har i flera länder sett att just detta händer. Givarna är för okunniga i hur de ska driva jämställdhetsfrågor. De vet ofta inte heller vilka internationella, regionala och nationella strategier som finns antagna och som också de ska förhålla sig till. Därmed utformas biståndet utan att stärka dessa strategier.  Zambia är ett bra exempel, där har givarna skapat en "jämställdhetssektorgrupp" med närmast inget inflytande eller vägledning till övriga sektorer, dvs. där jämställdhet kan främjas. Det visar än mer på givarnas egen okunnighet.

Sverige som en av de större givarna till Zambia borde ta tag i detta! Hur kan vi som har jämställdhet som ett av fyra prioriterade teman inte ta en starkare position?